Sixtens ägare är intervjuad i tidningen!

Förfrågan om jag ville ställa upp i nyaste numret av Klassiska Båtars spalt där olika människor inom båtvärden får svara på 5 olika frågor om vad det är man håller på med i den här hobbyn kom direkt från Chefs redaktören Anders Werneus själv. Jag blev naturligtvis hedtrad och glad över förfrågan och tackade ja med omedelbar verkan.
Jag svarade utförligt på frågorna jag fick mailade till mig och jag fick svaret från Anders att han var tvungen att kapa ner det hela, vilket jag själv insåg i samma stund jag klickade på sendknappen till Anders E-mailadress...
Tidningen är i mitt tycke mycket bra och välskriven och ett bidrag i literaturvärlden som tidigare helt har saknats. Gamla båtar har liksom glömts bort en aning och bilar, motorcyklar etc har tagit överhanden och bokstavligt talat översvämmat hyllorna med olika tidningar. Nu är det båtarnas tur och man merker att intresset för gamla båtar växer. Då syftar jag kanske inte på gamla Petterssonare etc där intresset har varit stort under en väldigt lång tid, utan för tidiga plastbåtar, daycrusers etc. Kul tycker jag att få se fler av vårt flytande kulturarv ute på våra svenska vatten!
För er som är nördiga nog att se mina långa svar i sin helhet utan nedkortning så kommer dom här nedan!

Fem frågor


1. Av alla båtar, som går tryggt med djupt V-botten och som har höga fribord. Vad fångade dig med SW16?
 
Under min uppväxt hörde jag ofta min far berätta om sweeten och dess vackra linjer. Han berättade att den vr dyr och när han var liten var de och tittade på en men hade inte råd att köpa den. Det fick bli en Selco Riviera istället som "smugglades" över gränsen från Norge. Detta var -59 eller -60 så det är ju preskriberat sedan länge! När jag i vuxen ålder sen fick se hur en Sweet såg ut i verkligheten så föll jag pladask. Vilken båt, vilka linjer! Det var helt klart en av de vackraste båtarna jag har sett, och jag har ju sett ett par med tanke på att jag åkte direkt från BB rakt ner i akter ruffen på en Orskär 27, som farsan var och hämtade i Härnösand efter att han lämnade morsan på Karolinska sjukhuset i Solna. Jag kan ju säga att det var nog tur för hans hälsa att han hann tillbaka... Sen dess har jag varit på sjön!
Vist fins det massor av båtar som går bättre i sjön och är både säkrare och snabbare. Men som sagt så fins det få som är så vackra i mitt tycke! 


2. Du håller ju på att gåigenom din båt från A till Ö. Vilket är det viktigaste att tänka på innan jag börjar min SW16 renovering? 

Kolla plasten! Jag har bara hållit på med veteranbilar innan och visste inte vad jag skulle kolla efter så min båt visade sig må sämre än vad jag trodde. Det hade gjorts en kosmetisk renovering till båtmässan där det bara spacklats över skador och hål med bilspackel. Sen hade man toppat med en billack som grädde på moset. All färg under båten hade lossnat eller bubblat sig och när vi skrapat av färgen och kom ner till gelcoaten så var det små fina sprickor ända in i plasten. Därför blev det mycket slipning. På dessa tidiga båtar blandade man in en hel del krita i plasten vilket med åren inte visat sig vara ett allt för bra drag...


3. Hur är tillgången på reservdelar till båten om jag exempellvis saknar hälften av beslagen?

Tyvärr måste jag säga att tillgången är mycket dålig. Jag har fått nytillverka en hel del saker, allt från vattenskidfästen och torpedknapar till emblem och skyltar. Lanternor och stävhandtag är dock enklare. Där kan man hitta en del då dessa inte bara satt på Sweet Sixteen. Delarna är ofta gjutna i en aluminiumlegering som tyvärr har gått hårt åt i väder och vind genom åren. Därför får man snudd på räkna med en omkromning av dessa delar.
Det finns nytillverkade delar som fyller rätt funktion och absolut skulle kunna fungera på båten, men det är inget för den som är ute efter en originalrenovering då designen på de nya delarna inte alls stämmer överrens med originalen. 


4. Nästan alla modeller såldes med OMC-maskiner. Varför vill alla då åka med Mercury idag?
 
Om inte min båt hade haft en Merc 700 från 1960 när jag köpte den, hade jag gjort allt för att hitta en Galemotor eftersom det är högst troligt att båten leverarades med den. Tyvärr är det inte helt lätt att hitta en Galemotor. Var alla har tagit vägen har jag ingen aning om, men det är sällan man ser någon på den svenska marknaden.
Mercury motorn verkar ha varit mera poppis och det finns mera kvar, både motorer och delar. En hel del nytillverkas faktiskt än idag. 


5. Till sist - är SW16 guds gåva till nostalgibåtsfolket? Eller är det hans straff?
 

Haha! Det sägs ju att det bara finns två lyckliga dagar i en båtägares liv. Dagen han köper och dagen han säljer båten.  Men helt klart är att det är en vacker båt med klassiska linjer som för tankarna till en nedskalad Riva med dess dubbla sittbrunnar och trädäck. Förvisso lite lagom svenskt med målad nåtning istället för äkta. Det får ju inte bli för vulgärt och pråligt, utan lite lagom med lagom.När jag hittade sprickorna och hålen i plasten kan jag ju erkänna att båten bara var en pest, men jag slår vad om att den kommer vara en gudagåva när den är klar!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0